Mamma till Albin 2011-04-01

Mamma till Albin 2011-04-01

Om bloggen

I den här bloggen får ni läsa om mitt liv som ung mamma och min vardag.. Även mycket tankar och funderingar om allt möjligt men framförallt livet som småbarns förälder..

Förlossningsberättelse

Albin 0-3 månaderPosted by Malin Wed, April 06, 2011 20:30:49
Så mycket till förlossningsberättelse blir det ju dock inte eftersom det fick bli ett kejsarsnitt istället för "den vanliga vägen" .. Men kan ju berätta lite om hur våran dag såg ut i alla fall.. :)

Till att börja med så hade vi fått en tid för ultraljud och en eventuell igångsättning till kl 9.30 eftersom jag gått nästan 2 veckor över tiden.. 10 dagar för att vara exakt.. Anledningen till att det blev 10 dagar istället för 14 var för att dom ville kolla upp så att jag inte fått havandeskaps förgiftning .. Hade på det senaste besöket hos våran barnmorska lite på gränsen till för högt blodtryck och även lite äggvita visade sig i ett urinprov som hon gjorde.. Lika bra att kolla upp tyckte hon så så fick det bli också..
Så vi åkte in , tog med oss BB väskan ifall det skulle vara så att dom ville sätta igång det hela .. När vi kom in till förlossningen fick vi sätta oss i ett litet rum och vänta tills en barnmorska kom och tog med oss in i ett annat rum där hon skulle undersöka mig.. Hon började med att koppla upp mig på en maskin som kollar så att allt är okej med bebisen och så .. Efter att hon gjort det skulle hon göra ett ultraljud för att även där kolla så att bebisen mådde bra och även kolla hur mycket fostervatten jag hade kvar och mäta lite m.m.. När man har gått så pass långt som jag hade gjort så brukar det inte finnas så speciellt mycket fostervatten kvar.. Vilket det inte gjorde heller så därav en anledning till varför hon tyckte att vi skulle sätta igång mig .. Ingen havandeskaps förgiftning i alla fall.. En lite gyn.undersökning för att känna efter om min livmoder "var redo" och sen skulle hon ta ställning till hur jag skulle bli igång satt..
När hon undersökte mig så insåg hon att jag har en s.k. skiljevägg som delar av min livmoderhals så att det i stortsätt blir två.. Hon kunde dock inte känna så långt upp som hon ville så hon kunde inte avgöra om väggen gick hela vägen upp i livmodern eller om det bara var livmoderhalsen som delades av.. Skulle det vara så så skulle det inte vara några problem att sätta igång det hela men däremot om det var så att den gick hela vägen upp så var det inte säkert att den skulle töja sig så pass mycket så att jag skulle kunna föda normalt.. Hon sa då att det var säkrast att göra ett snitt istället för att gå den säkra vägen både för min skull och bebis..

Okej , nu började det smälta in .. Idag skulle bebis komma ut .. Jag skulle bli mamma ..

Vi satt och pratade en stund om hur ett snitt går till m.m. och sen så skulle jag vara fastande i 6 timmar.. Då jag fick veta det var klockan 11.00 och jag åt senast kl 9.00 så efter kl 15.00 skulle dom börja ..
Nu gick allt så fort , från det att vi fick veta vad som skulle hända , tills det att allt var klart kändes som bara några minuter egentligen..

Vi fick komma till ett rum med en säng och dusch så jag kunde få duscha av mig och så vi kunde sätta oss och ta det lite lugnt , fick även byta kläder också.. kl 14.30 kom dom in och hämtade oss och körde oss till operation.. Nu var nerverna nån helt annanstans än kvar i min kropp vill jag lova .. Har aldrig varit så nervös i hela mitt liv.. Jag fick dropp och massa andra konstiga slangar överallt och sen gav dom mig ryggmärgsbedövning.. Riktigt läskigt måste jag säga.. Hela kroppen bara försvann , försökte vicka på tårna nått ögonblick men det kunde jag ju glömma ;)
Efter bedövningen så satte dom upp ett skynke precis under bröstet och sen så hörde jag bara att det var nån som sa "Nu snittar vi" ..
Känslan av att det är någon var och , bokstavligt talat, grävde i mig när jag är vaken går inte att beskriva.. 2 min och 40 sekunder ( kl 15.15 ) tog det ungefär sen hörde jag ett litet skrik.. Inte mycket till skrik men ändå .. Våran bebis , det lilla livet jag burit i min mage i 9 månader ...
Nu kom tårarna , även fast det inte var nån vanlig förlossning så var det där ögonblicket fortfarande det mest underbara man någonsin kan känna.. Det enda jag fick fram när Mattias höll våran lille pojk och jag fick se honom var "Är det en Albin" ? :p haha , tårarna rann för mycket för att jag skulle kunna prata :p ..

Under tiden dom sydde ihop mig följde Mattias med en barnmorska iväg för att torka av honom och klippa av det sista av den lilla navelsträngen som dom lämnat till honom.. :p
När det var klart fick vi komma in i rummet vi startade i och jag fick Albin på bröstet..
En magisk känsla , helt underbar .. Våran lilla skatt, 2915 g och 48 cm lång.. <3

1 Timma efter operationens start , 4 timmar totalt från att vi fick veta att det skulle bli ett snitt.. Inte konstigt att man inte hann reagera på vad som hände..

3 dygn spenderade vi på BB och nu är vi hemma.. Imorgon är det torsdag , sen blir det fredag .. vilket innebär att Albin redan funnits i vårat liv i en vecka ..
Vart tog den veckan vägen ? :p



---------------------------------------------------------------------------------

Nu ska vi ta någonting att äta här medan lill prins sover .. Han ska ju trotts allt ha mat om en timma igen ungefär och då vaknar han ju .. Det vet vi ;)
Sen hoppas vi på en natt med lite mera sömn än tills idag .. Men det kan man ju aldrig räkna med ;)
Imorgon kommer dom även hit från BHV för en liten koll :)

Skriver mer imorgon ..


  • Comments(2)//malin.danielzon.com/#post204